Ufoi "Det Okända"

Lördag den 26 juni 201006-15.47

SM6CNE Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

För varje dag ser man en ny situation uppkomma.

Av Vetenskap stödda åsikter, arbetar kraftfullt för att inbilla svenska folket saker som är helt befängda.

Om inte detta s.k. vetenskapliga arbete avbrytes måste vi räkna med kraftfulla motattacker .

Vi kan inte ha detta förhållande. Där uppenbara sanningar, anges som helt osanna av vetenskapligt engagerade personer.

Lämpliga metoder kommer nu att ta tag i detta oskick.

Henry Svensson

SM6CNE

Ufoinstitutet

Mariestad

SM6CNE- HENRY SVENSSON MARIESTAD

Lördag den 26 juni 2010

Midsommar … det blåser inte i dag… solsken.. 26 grader + i datarummet…

Jag har tidigare skrivit om hur olämpligt det är att förvara hemligheter på internet….

På internet finns ett mycket stort antal IT specialister som lärt sig allt…

När jag möter dem i verkligheten, finner jag att de kan allt, vet allt och förstår allt.

De kan se allt, med hjälp av sin enorma kunskap.

Själv använde jag inte min specialmetod, för att få se internets allra

största hemligheter, så döm om min förvåning; efter ett intensivt

specialarbete under 6 år, 3-5 timmar varje dag, kom så belöningen,

en bonus av oväntat slag.

Jag har fått se två av rikets allra största hemligheter....

(Märk väl, jag ha ingen åstundan att se dem).

Jag inser nu att det är väldigt många som dagligen sysslar med denna hyperintressanta men diskutabla hobby.

Att trakassera privatpersoner är naturligtvis en sak som kan bereda vissa en väldig njutning, men vad är det emot att ge ett helt land ett tjuvnyp??

Nog om detta…

Med bästa hälsningar till mina läsare.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

Mariestad

MINA LÄSARE

När man studerar internet, frågar man sig, är internet en bra förvaringsplats för våra hemligheter. Jag har insett, att kunniga Dataspecialister med lång vana vid internet, mycket väl kan trolla fram hemligheter av många slag ur internet.

När det handlar om vanligt skvaller och förtal är det ju en mycket låg nivå på dessa hemligheter, men ju längre man går ju högre upp kan man komma.

Själv inser jag i dag att denna möjlighet att knäcka hemligheter utgör en allvarlig fara inte bara för Landet,den enskilda individen som för företag och myndigheter av alla slag.

Över hela vårt land, finns olika slags hemligheter, små och stora. När man nu inser att allt finns tillgängligt på internet, inser man ju att en slagkraftig fungerande skyddsstyrka måste skapas, som kan skydda i de situationer som kan uppkomma.

Var och en måste ju förstå, vad som skulle kunna hända om hänsynslösa, hämndlystna personer, skulle intressera sig för dessa förhållanden.

Internet är ingen bra förvaringsplats för landets hemligheter. Jag har faktiskt funderat på detta sedan jag själv fått information på nätet av detta slag.

För de personer som vill skada myndigheter, företag och personer är detta en gottebutik av ovanliga dimensioner.

Med utomordentligt välvilliga

hälsningar till mina läsare.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

I vårt land finns tusentals behöriga, med rätt att äga viss kännedom om UFO-frågan och andra fenomen

Många av dem känner mig.

De kan helt enkelt inte undgå det.

Under femtio år har jag hela tiden sysslat med frågan.

Jag är naturligtvis medveten om att Ni alla läser min blogg. Vilken skulle Ni i annat fall läsa?

Det finns inte en i det här landet mer än jag som gjort det jag gjort.

Jag har öppet redovisat allt jag vet.

Utan att vara anonym.

Min kunskap är omfattande.

Mitt intresse har aldrig slocknat.

Jag och mina medarbetare har faktskt löst hemligheten bakom händelserna vid Kinnekulle Lidköping.

Vår gemensamma kunskap kring dessa frågor i dag motsvarar en mycket hög behörighetsgrad, som få ha i dag.

Jag och mina medarbetare är väl införstådda med det förhållandet att publicitet kring dessa frågor inte kan förekomma.

Allmänheten är inte ännu inte beredda ta emot den kunskap det handlar om.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

Det kan ofta förekomma missförstånd.

Häromdagen frågade en person: Berättar du om spöken? 

Nej det gör jag inte, har aldrig gjort, men jag informerar om mina omfattande studier av spökerifenomen.

Jag blev på sjuttiotalet inbjuden att studera spökerifenomen i en lägenhet på Kilbacken i Skövde. Området omfattade 400 lägenheter. Tio av dem hade dessa fenomen.

Det är ju klart att jag blev intresserad.

Jag tyckte upp 200 frågeformulär och fick kontakt med flera personer.

Det visade sig då att en person hade avlidit under hjälp med flyttning.

En person flyttade för att hon aldrig kände sig ensam. Garderobsdörrar föll av.  Lådor i köket drogs ut.

Två personer klagade över fenomen.

Två familjer klagade och begärde hjälp.

En familj beställde Spökutdrivare.  (Jag sökte upp spökutdrivaren han hade också haft uppdrag i Mariestad.)

En kvinna flyttade in i hus 90, 1990. Hon stod inte ut mera än nio månader. Sedan flyttade hon till Rosenhaga, 2000 meter söderut. Jag har hennes namn och telefon om någon tvivlar. (Hon var villig ställa upp för intervju)

Skövde Nyheter skrev flera artiklar om händelserna.

De händelser jag undersökte blev mera och mera dramatiska.

Jag gjorde en förnyad undersökning för två år sedan.

Skövde Nyheter skickade fotograf och skrev artikel.

När jag blev medveten om dessa förhållanden började jag undersöka förhållandena i Mariestad, Lidköping, Töreboda, Hova.

Situationen var samma överallt.

Undersökningen i Mariestad blev liksom en titt bakom kulisserna.

Jag fick insyn i en helt annan värld.

I Lidköping undersökte jag en restaurang vid Limtorget som hade dessa fenomen.

Töreboda och Hova hade liknande fenomen.

Efter alla dessa år med omfattande studier är jag naturligtvis helt övertygad om dessa fenomen.

Resultatet har blivit: Att dessa fenomen är övernaturliga och att de är verkliga.

Min uppfattning är att verksamhet inom det andliga området får kraftigt stöd, när allmänheten får veta hur det ligger till.

Den vetenskapligt  präglade delen av svenskarna önskar inte att dessa förhållanden klarlägges.

I mitt fortsatta arbete i detta område har jag gjort upptäckter som gjort mig helt övertygad om fenomenets kraktär.

Jag måste ändå fastslå att alla de människor som blivit utsatta för dessa fenomen i regel får negativa erfarenheter. Att flytta från hus och hem är ju inte positivt.

Spökerifenomen är exempel på fenomen som finns men inte får finnas. Klart negativa till sin karaktär.

PS

Svensk tv har visat sig välvilliga för att medverka så att svenskarna förtår fenomenet och dess omfattning.

För några dagar sedan hade de dock ett program om en person  utlovat en miljon dollar till den som kunde befisa att övernaturliga fenomen esxisterade.

Programmet gav kanske en något förvirrande bild av situationen.

Faktum är att Lunds universitet fått 30 miljoner svenska kronor kontant för att skaffa fram bevis att övernaturliga fenomen finns.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

Läste i tidningen en artikel Av Kyrkoherden i Björsäter.

Skrev till honom och lämnade positiva synpunkter.

I dag fick jag ett mycket trevligt mejl från honom.

Återger del:

Av en tillfällighet hittade jag det Du skrivit om min artikel i
Mariestadstidningen.

Jag tror också att de döda har möjlighet att söka kontakt med oss. Jag har
just skrivit färdigt en ny bok, I evighetens gränsland, där jag ger flera
exempel på detta.

Jag har själv fått besök "från andra sidan" för mycket länge sedan.

Det jag har hört och upplevt handlar om ljusa och goda besök - inte alls skrämmande utan tröstande.

Ja det händer ju hela tiden en del saker, trots värmen…

Med bästa hälsningar

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

Han svarar inte när jag ringer.

Nu har jag börjat höra med hans bekanta.

Ingen vet var han är.

Jag har känt honom all tid.

Gammal  mariestadsbo

I lördags satt jag framför datorn och skulle skriva. Jag fann ingen lust att skriva om det vanliga.

Tänkte jag avbryter och börjar leta igen. Tog jag bilen och for de två milen till honom.

Han var inte hemma.

På måndag reste jag till närmaste sjukhus. Där hittade jag honom. Illa åtgången låg han på ensamt rum . Svåra smärtor. Gick på morfin. Han kände igen mig. Han hade legat där i två månader.

När vi pratat en stund frågade jag var är din son?

Han svarade : Han bor på Hertig Karls gata.

Han bodde förut på Södra vägen…..men han fick det…

Fick det ?

Vad då?

Ja han fick det du talade om.

Va.

Vad då?

Jo du förstår bord och stolar flyttade på sig.

Va…

Jo…

Under alla år har jag berättat för honom om mina undersökningar rörande fenomen kring det okända. Han har alltid visat sig mycket tvivlande.

Jag blev verkligen förvånad.

Så han hade en lägenhet på södra vägen?

Ja han och hans sambo bodde där .

De såg det båda två.

Han ville inte tala om det.

Du får inte säga att jag sagt det .

Så här är det ju.

Smussel smussel.

Jag som arbetat med dessa fenomen i femtio år känner mig verkligt berörd av händelsen.

För några år sedan annonserade jag i tidningen efter personer som upplevt övernaturliga fenomen i sina bostäder.

Det var en blåsig och kall måndag. Det kom femton. Längst till vänster på första bänk satt en ljushårig flicka som berättade om näradödenupplevelser.

Längst till höger satt en pensionär som somnat.

I mitten på tredje bänk satt en man i femtio- årsåldern.

Jag frågade honom har inte du upplevt några fenomen?

Jo sade han.

Jag har en villa på Jägaregatan.( En gata nära Södra vägen.)

Jag har fenomen där:

Kläder som ligger på en stol faller ned på golvet.

Kläder på golvet flyttar sig på golvet.

Jasså… Och det ser både din fru och du?

Ja visst.

Har du aldrig sett det ensam?

Jo en gång.

Har ni inga barn?

Jo en son.

Har han problem?

Ja han har problem…

Mina undersökningar visar att i området finns en kolerakyrkogård.

Det är det enda speciella jag funnit.

Om man skulle berätta detta för en mariestadsbo skulle man finna exempel på den största likgiltighet. Situationen förtjänar inte en tanke.

Därför berättar jag det inte för mariestadsbor.

När jag berättar om det här i bloggen vet jag ju att mariestadsborna inte läser min blogg.

Alldeles för ointressant.

Med bästa sommarhälsningar

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

Vid ett tillfälle på sjuttiotalet besökte jag en plats i Åsbydgda,Norge.Jag reste tillsammans med Karl Beckmann och vi hade hört att här hade inträffat en märklig UFO-händelse.

Två 14 åringar hade varit utanför skolan i Åsbygda en halvmil nordöst Höneforss.

Johnny och Frank kom på tisdagseftermiddagen strax före 17.30 gående från busshållplatsen vid ALM skola när de fick se ett föremål komma svepande på låg höjd när den var 100 meter från skolan stod den helt stilla och sjönk ned på marken.

Färgen var ljusgrön och den hade fönster. Vi såg en figur innanför ett av dem. Det kom norr ifrån och blev tydligare ju närmare det kom

Landningen skede på den nyplöjda åkern utanför skolan. Det fanns tre märken i marken inom en cirkel av 8-10 meter.

Polis och militär avvaktar vill inte göra något uttalande.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

När jag läser runt på internet, ser jag till min förvåning att man fortfarande söker strid kring UFO-händelserna på Kinnekulle-Lidköping.

Du som tänker fortsätta med detta försök inte. Har du inte märkt att stämningen på internet är förändrad? Clas har sin åsikt och den får han ha. Jag har samma åsikt som jag alltid haft och det får jag ha.

Clas Svahn och jag har kommit överens om att det får vara slut med allt väsen i denna fråga.

Det finns inget mera att bråka om nu.

Jag och Clas har kommit överens om att han får anse att jupiter har gjort något.

Jag anser något annat, på grund av vad jag och mina medhjälpare kommit fram till. och vi tar oss rätten att ha denna uppfattning.Trettiofem är är mera än tillräckligt

Bråk och strid förekommer inte längre.

Det är slut nu!

Mariestadstidningen och Lidköpingstidningen har naturligtvis också rätt att ha sin åsikt.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

PS Stämningen på internet har helt förändrats.

Kanske ändå internet har en framtid?

Mina läsare:

Under arbetet med att finna bevis för min åsikt rörande händelserna i Kinnekulle-Lidköping 74 fick jag hjälp av flera helt nya specialister. Naturligtvis hade jag också hjälp av mitt omfattande nätverk med kontaktpersoner.

När den centrala arbetsgruppen samlades chockades samtliga över de nya intryck som framkom. En sak tyckte jag personligen var speciellt märklig, det var att alla i gruppen var rörande eniga en sak; att Ufo- fenomenet har en fast central koppling till det Andliga området, observera att jag inte nämner ordet religion.

När det gäller de i mitt nätverk ingående kontaktpersonerna har det förvånat mig mycket att någon enstaka person innehar ovanligt, speciell och hög kunskapsnivå men märkligt nog är den blygsammaste av alla kontaktpersoner.

Jag är också förvånad över att jag inte själv tidigare insett att jag bland mina kontaktpersoner haft sådana, med så uppseendeväckande hög kunskapsnivå.

Det kan förefalla felaktigt att använda 35 år till att söka efter bevis för en åsikt, men så är definitivt inte fallet. Sökandet har inte bara gett mig mina bevis utan  har också gett mig kunskaper som är jämförbara med de höga, i behörighetsgrad.

Med bästa hälsninar till mina läsare.

Henry Svensson

Ufoinstitutet

Mariestad

En av mina vänner sa en gång: Vad vore vi utan tefat?

Ja det kanske man kan fråga sig. Tefaten har betytt mycket för många. Många har lärt sig hantera svenska i tal och skrift, på ett annat sätt än vad som i annat fall varit möjligt.Det våldsamma engagemanget har väl kanske sina avigsidor. Det handlar ju om spännande och äventyrliga saker. Det fullständigt helt oväntade, kan möta oss bakom nästa gathörn. Om man spetsar till frågan. Är intresset bra, eller dåligt. Vad får vi då för svar?

Jag har inte träffat någon, som har varit glad över sina upplevelser. Jag har däremot träffat de som fått svåra problem.

Bilföraren som krockar med farkosten, förlorar talförmågan och drabbas av svår trauma, läggs in på psyksjukhus.

Och observatören som går fram till den landade farkosten och lägger båda händerna på den. Båda händerna skadas med svåra smärtor och måste genomgå speciell operation.

H står utanför sin bil och spanar efter farkoster. Ser en tefatsliknande farkost komma på låg höjd, och landar på marken nära honom. H ser in genom den öppna dörren i farkosten och ser något därinne. H får psykisk kollaps.

Nej helt ofarligt är inte umgänget med farkosterna som inte finns, och inte får finnas. Det finns ingen anledning att förneka detta.

I denna situation kan kanske också fråga sig, hur kan man få svåra upplevelser av något som inte finns?

Bara ett sådant faktum, att många av de som sysslat med frågan, synes bli ovänner för livet, borde väl uppmärksammas.

Det finns ingen anledning att dölja dessa avigsidor av detta besynnerliga fenomen som intresserar så många i USA, men är bannlyst i Sverige.

När man lägger samman plus och minus får man inte glömma de skador som tillfogas svenska myndigheter genom att de under femtio år tydligen tvingats uttala sig helt avvisande till ett stort allt för uppenbart problem.

Tilltro till myndighet, är en nödvändighet. Skulle misstro bli allmän, påverkar det hela vårt samhälle negativt.

Denna sida av Ufo- frågan hör man sällan beröras därför har jag gjort det nu.

Efter som uppenbarligen de flesta människor i Sverige inte alls tror på de befängda farkosternas närvaro så kan ingen heller skadas av min information.

Henry Svensson

På sjuttiotalet träffade jag ”Västgöta Bengtson” hos Lejons på hotell Billingen i Skövde.

Han hade rest runt i hela sitt liv och frågat folk om gammalt sätt att tala. Jag frågade: ”Har du aldrig träffat någon som sett UFO-fenomen?”

Nej det hade han aldrig .

Det visar ju att om man frågar får man svar.

Om man inte frågar så får man inga önskade svar.

Förr frågade jag endast om UFO- fenomen, i dag frågar jag om okända fenomen och får kanske tio gånger så många informationer.

Förr kände man till att man kunde får födelsemärke genom att bli skrämd!

I dag har denna kunskap helt  fallit i glömska.

Jag är född i oktober och på sommaren blev min mor skrämd då hon blev biten av en hund i höger häl.

På min högra häl har jag en exakt kopia av hundbettet ,ett brunt märke som jag får bära

på hela livet. Om jag berättar det skrattar man och säger ”Det har du satt dit själv”.

Samma misstro som när man talar om UFO eller andra fenomen.

En söndag i Augusti förra året reste jag runt i ett område öster om Skara för att söka kontakt med personer som upplevt gåtfulla fenomen.

Då träffade  jag en kvinna som var född i Sundsvall 1942.

”Hon berättade”!

Det var på sommaren 1946 jag var fyra år och jag och min mor var ute i trädgården utanför huset. Min mor var gravid.

Då kom en flygmaskin som fotograferade villor. Den gjorde våldsamma dykningar ner

över husen.

Plötsligt kom den ned över oss. Planet en liten dubbeldäckare dök ned över oss med våldsamt motorljud.

Min mor såg maskinen, hörde motorljudet och blev skrämd. Hon föll framstupa på

marken..

Hon sa då ”Hur skall det gå med barnet”

Nu får det nog en flygmaskin på ryggen!

Och det fick det!

Nej det är inte möjligt?

Jo visst. En dubbeldäckare .

Upptill, till vänster på ryggen. Det såg ut som en tatuering!

Hur stort ?

Ja det var 40 mm då.

Hur gammal är din syster nu ? Femtio år.

Jamen då är ju märket mycket större?

Javisst! Var bor din syster nu?

Hon bor i Florida!Vad sysslar hon med?

HON ÄR FLYGVÄRDINNA!

Häpnadsväckande!

Henry Svensson

Mariestad

Förmodligen felstavat men det uttalades så.

Han var en gammal man,

August Johansson och ägde hela markområdet ”Lillängen” som nu ligger mellan Stockholmsvägen och ända över markområdet som nu är kyrkogård.

Området köptes och lades till Johannesberg.

Han hade ett bostadshus och en ladugård med tillhörande byggnader. Det gick en väg som i dag börjar vid Stockholmsvägen mitt emot Snickargatan och till ladugården.

1931 var jag 10 år och jag kommer väl ihåg när jag gick vägen varje dag för att hämta mjölk vid ladugården.

Jag hade en 2 liters bleckfalska som jag fick fylld vid ladugården.

Man betalade när månaden var slut.

Alltid när jag kom dit satt den gamle mannen ”Lillängarn” på en bänk utanför dörren.

Hans två söner skötte arbetet med gården.

Jag hörde berättas att han varit Fångjevaljare och man förklarade att han transporterat fångar med häst och vagn.

När man är tio år, är man ju barn och på den tiden kunde barn inte tala med vuxna som de gör i dag. I dag skulle man ju önskat att man kunnat fråga om saker som är okända i dag.

Enligt uppgift avrättades den sista fången vid avrättningsplatsen i Götene på 1860 talet fången satt i fängelset i Mariestad och kördes med häst och vagn den gamla vägen från Mariestad till Gästgivaregården i Holmestad där fången fick sista supen vilket var sed.

En mängd människor hade samlats där och som skrek ”Passa på att ta dej några supar nu medan du har huvet kvar”.

Sedan fortsatte resan till Götene där en mängd människor samlats under marknadsliknande former. Sprit fanns i stora fat . Fången hängdes och som seden var fick den hänga kvar.

På den tiden måste varje socken ha sin avrättningsplats, men socknarna ville inte ha några avrättningsplatser, varför man gjorde så att avrättningsplatserna placerades vid socken- gränserna, då kunde två socknar ha samma.

Det skulle varit intressant att veta hur Lillängarn hade sin fångkärra.

Hur såg den ut?

Satt fången i en bur så att alla kunde se honom eller kanske han bara var fängslad och satt fritt.

Hur många följde transporten?

Har svårt att tro att Lillängarn kunde upplevt avrättningar, de hade kanske upphört när han började köra fångar.

Det är många frågor man skulle önska svar på, svaren kanske finns i arkiv.

En märklig sak inträffade i Lillängen.

Uppe i Krontorp strax ovanför rondellen, norr om E20 fanns en plats där Zigenare slog läger.

Vid ett tillfälle rymde en ung pojke från lägret.

Pojken sökte skydd i Lillängen och han togs om hand och gömdes.

Zigenarna drog vidare men pojken blev kvar.

Han växte upp i Lillängen och blev som vuxen anställd vid SJ.

Zigenarpojken  besökte Lillängen många gånger och hans märkliga öde blev beskrivet flera gånger  i MariestadsTidningen.

Har undersökt platsen i Götene. Konstaterar att sockenstenen finns nere vid vägen och att stenen har olika sockennamn på sidorna.

Henry Svensson