Henry Svensson Mariestad Juni 18, 2010


Henry Svensson Mariestad 20100618

Stenum

Del 4

När jag nästa gång besöker makarna Carlsson berättar hustrun att hon är med i Kyrkliga syförenigen. Jag ser hon har bibel på nattduksbordet.

Jag beslutar mig för att kontakta den kvinnliga kyrkovärden för att finna ut deras syn på familjens öde.

Den kvinnliga kyrkovärden var mycket välvillig men föreföll helt okunnig om vad som hände i samhället.

När jag frågar om hon kände familjen Carlsson svarade hon ja…Jo…

Han berättar så våldsamma historier på busshållplatsen. Jasså men hans hustru då hon är ju med i kyrkliga syföreningen. Har hon sett det också? Javisst…

Den kyrkliga kyrkovärden är fullständigt ovetande om vad som händer

I församlingen.

Men kom ihåg jag har ingenting negativt att säga om kyrkans representanter.

Inte alls.Hur skulle man kunna begära att de skulle förstå? Naturligtvis inte.

 

En dag kommer jag åkande som passagerare i en personbil från lidköping mot Skövde. När vi passerar Skara stannar vi vid en handelsträdgård norr Skara. När jag väntar, går jag in i växthuset.

Efter som jag talar med alla människor vänder jag mig till fru Larsson som är mor till ägaren. Jag frågar är du från Skara? Nej, jag är från Stenum…. Va… Då känner du Gustav Carlsson,javisst vi bodde grannar….

Va….Så då vet du om det han berättade om? Ja…Ja…Visst… jamen hur var det nu då…… Var der sanning? Javisst… Jag var 18 år gammal och bodde granne med honom… Varje gång han upplevde det här kom han till mig och var djupt skakad. Han visade mig markskador efter de gåtfulla besökarna.

Det var sant.

Trettio år av arbete med det gåtfulla Stenumfallet var avslutat.

En dag kom jag åkande genom Stenum. Jag stannade bilen vid kyrkan och gick upp och tittade på makarnas gravsten. Sedan sökte jag upp kyrkogårdsarbetarna . Ingen föreföll känna till någonting.

Sedan tog jag bilen och fortsatte mot den plats där makarna haft sin bostad.

På gården före höll en man på att lossa ett hölass. Jag frågade honom ,är ni nyinflyttad? Ja. Kände ni familjen som bott här? Nej men jag har hört tals om honom.

Jasså vad då? Ja….Han hade vesst vart åppe å flöget eller något sådant?

Ja vad skall man säga om detta .

I varje fall ytterst märkligt.

Jaktvårdspolis har skjutit….

Skolbarn har krossat fönsterglas och tegelpannor.

Medlem i kyrkliga syföreningen har sett något.

Huvudvittnet fru larsson framträder efter trettio år och intygar att det är sant.

Vad vi ändå kan lita på idag är att något oerhört har hänt, och att ännu mera otroliga saker händer varje dag.

Dessutom;alla börjar förstå att strid, kring dessa frågor kommer att upphöra.Det är helt meningslöst. Att vara döv och blind är fullt tillåtet. Eller kanske ibland helt rent utav nödvändigt.

Henry Svensson

 

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0